Från 2014 har inga redovisningar skett på den här sidan om resultat av grundstötningar med Keel-Pro. Det beror på att några ytterligare, dramatiska händelser inte har inträffat. Om sådana händelser sker i en framtid kommer dessa att redovisas.
Nyttan av kölskyddet kan inte nog poängteras vilket många kan vittna om.
Uppdatering av 2014 års resultat av nyttan med Keel-Pro
Det finns ett antal grundstötningar även i år. Sannolikt många fler än vad som kommit till min kännedom.
Några båtar har gått på grund i låga farter, ca 3 knop. En del har använt sig av kölskyddet för att känna sig fram. Inga skador från dessa båtägare har rapporterats.
En Beneteau Oceanis 411 gick på grund i 3-4 knop. Pga dess kölutformining tog smällen inte bara rakt framifrån utan också på ”vingarna”, ömse sidor om kölskyddet som bara täcker den främre delen av kölen. Samtidigt tog smällen delvis underifrån vilket tyvärr ofta ger skador invändigt. De skador som nu blev är av mindre omfattning invändigt, på styrbords sida. En viss nytta har ändå kölskyddet gjort vilket kan förstås utifrån krackeleringen av bottenfärgen på kölskyddet.
En annan grundstötning skedde av en Arcona 430 vilket återges från representant för försäkringsbolaget NordiskYacht, Krister Ek.
”För din info så var jag och tittade på Arcona 430:an i måndags på land och smällen hade tagit klockrent på gumminosen och skadorna på infästning var obefintliga och knackning genomfördes av (NN på företaget, min kommentar) och jag själv.
Smällen tog i 6-7 knop och kunden uppfattade att han studsade två ggr sedan åkte han vidare.
Himla bra grej din Keel-Pro. (besiktningen skedde 2014-06-25)
Med vänlig hälsning
Krister Ek”
Kommentar: Jag har varit i kontakt med Torgny Jansson om Arcona Yachts AB om eventuella reparationer sedan 2008 då Keel-Pro infördes på Arconabåtarna.
Hans svar var att ingen Arcona hade behövt repareras av de som låtit montera Keel-Pro.
Kan det tolkas som att Arconabåtarna med Keel-Pro har en stor tröskel för skador?
Du som läser får själv göra tolkningen.
Nyttan av kölskyddet kan inte nog poängteras vilket många kan vittna om.
Uppdatering av 2014 års resultat av nyttan med Keel-Pro
Det finns ett antal grundstötningar även i år. Sannolikt många fler än vad som kommit till min kännedom.
Några båtar har gått på grund i låga farter, ca 3 knop. En del har använt sig av kölskyddet för att känna sig fram. Inga skador från dessa båtägare har rapporterats.
En Beneteau Oceanis 411 gick på grund i 3-4 knop. Pga dess kölutformining tog smällen inte bara rakt framifrån utan också på ”vingarna”, ömse sidor om kölskyddet som bara täcker den främre delen av kölen. Samtidigt tog smällen delvis underifrån vilket tyvärr ofta ger skador invändigt. De skador som nu blev är av mindre omfattning invändigt, på styrbords sida. En viss nytta har ändå kölskyddet gjort vilket kan förstås utifrån krackeleringen av bottenfärgen på kölskyddet.
En annan grundstötning skedde av en Arcona 430 vilket återges från representant för försäkringsbolaget NordiskYacht, Krister Ek.
”För din info så var jag och tittade på Arcona 430:an i måndags på land och smällen hade tagit klockrent på gumminosen och skadorna på infästning var obefintliga och knackning genomfördes av (NN på företaget, min kommentar) och jag själv.
Smällen tog i 6-7 knop och kunden uppfattade att han studsade två ggr sedan åkte han vidare.
Himla bra grej din Keel-Pro. (besiktningen skedde 2014-06-25)
Med vänlig hälsning
Krister Ek”
Kommentar: Jag har varit i kontakt med Torgny Jansson om Arcona Yachts AB om eventuella reparationer sedan 2008 då Keel-Pro infördes på Arconabåtarna.
Hans svar var att ingen Arcona hade behövt repareras av de som låtit montera Keel-Pro.
Kan det tolkas som att Arconabåtarna med Keel-Pro har en stor tröskel för skador?
Du som läser får själv göra tolkningen.
Resultat av krocktest 2013
Sommarens seglingar har inneburit ytterligare några tester av Keel-Pro. En Bavaria 33 i 6 knop, utan skador. En Albin Nova i 3 knop upplevdes som helt odramatiskt men onödig då grundet fanns på kortet, i känt vatten. Inga skador.
En annan grundstötning skedde med Hanse 345, 6 tons deplacement, i den finländska skärgården. Grundkänningen var sådan att ägaren befarade det värsta, även om den inte var extrem hård. Båten stannade upp från 6 knop till 0 på ca 14 cm med en efterföljande nigning av förskeppet. Båten tillryggalade således varje sekund 3,08 m. Kölskyddets betydelse ska försöka förstås utifrån fart samt uppbromsningssträcka.
Ägaren besiktade båten först invändigt och sedan under vattnet. Inget som tydde på skador kunde iakttas varför ägaren kunde fortsätta sin semester.
¨Båten torrsattes senare under hösten då jag tillsammans med ägaren besiktade den. Det fanns inga skador annat än att spacklingen på kölskyddets styrbords sida hade släppt vilket ses på bilden. Man kan också se att ihoptryckningen var maximal, ca 14 cm.
Sannolikt var det kölskyddet som utgjorde skillnaden mellan en reparation eller fortsatt semester. Ett avbrott med allt vad det innebär ca 500 km från hemmahamnen, eventuell värdeminskning, kostnader i övrigt för självrisk i samband med reparation mm. Kanske t o m vinterförvaring och senare vårrustning i Finland.
Jag överlåter till läsaren att själv dra slutsatser utifrån detta.
Jag överlåter också till försäkringsbolagen att se de besparingar som sannolikt skett. Försäkringsbolagens erfarenhet är ju vägledande för hantering av skador samt förebyggande verksamhet för att minimera obehag för båtägaren. Samtliga försäkringsbolag stöder införandet av Keel-Pro genom olika positiva ekonomiska fördelar i försäkringen.
En annan grundstötning skedde med Hanse 345, 6 tons deplacement, i den finländska skärgården. Grundkänningen var sådan att ägaren befarade det värsta, även om den inte var extrem hård. Båten stannade upp från 6 knop till 0 på ca 14 cm med en efterföljande nigning av förskeppet. Båten tillryggalade således varje sekund 3,08 m. Kölskyddets betydelse ska försöka förstås utifrån fart samt uppbromsningssträcka.
Ägaren besiktade båten först invändigt och sedan under vattnet. Inget som tydde på skador kunde iakttas varför ägaren kunde fortsätta sin semester.
¨Båten torrsattes senare under hösten då jag tillsammans med ägaren besiktade den. Det fanns inga skador annat än att spacklingen på kölskyddets styrbords sida hade släppt vilket ses på bilden. Man kan också se att ihoptryckningen var maximal, ca 14 cm.
Sannolikt var det kölskyddet som utgjorde skillnaden mellan en reparation eller fortsatt semester. Ett avbrott med allt vad det innebär ca 500 km från hemmahamnen, eventuell värdeminskning, kostnader i övrigt för självrisk i samband med reparation mm. Kanske t o m vinterförvaring och senare vårrustning i Finland.
Jag överlåter till läsaren att själv dra slutsatser utifrån detta.
Jag överlåter också till försäkringsbolagen att se de besparingar som sannolikt skett. Försäkringsbolagens erfarenhet är ju vägledande för hantering av skador samt förebyggande verksamhet för att minimera obehag för båtägaren. Samtliga försäkringsbolag stöder införandet av Keel-Pro genom olika positiva ekonomiska fördelar i försäkringen.
Resultat av krocktest 2012
Hur tänker du om din båt har ett deplacement runt ca 13 ton och du grundstöter i ca 8 knop med kölspetsen mot ett grund som innebär ”tvärstopp”. Tror du att du kan fortsätta semestern? Förmodligen inte.
Detta hände under Gotland runt med en Arcona 430. Hur klarade sig båt och besättning? Besättningen klarade sig helskinnade. Vilken roll kölskyddet hade för besättningen ska sannolikt inte överskattas.
Båten togs upp på varv för besiktning. Det visade sig att hjärtstocken blev böjd beroende på grundets utbredning. Det fanns inga skador i övrigt vilket förvånade personalen på Arcona Yachts som besiktade båten. Efter några dagar var båten i sjön med ett fungerande roder. Det är inte svårt att lovprisa en båt som har sådan styrka att det klarar en grundstötning på så vis. Men tilläggas bör, hur hade det varit utan kölskydd?
Det finns nu två examensarbeten som beskriver nyttan av ett kölskydd. Sammanfattningsvis kan sägas att vid ca 5 knop med en 5-tons båt reduceras energin med ca 68 %. Vid högre fart och större deplacement minskar den reducerande kraften. Arcona är utrustat med ett något större skydd än i det beskrivna i examensarbetet. Att ange några matematiska uträkningar är inte lätt i det aktuella fallet men det kanske räcker med ett konstaterande att det blir svårt att segla ”sönder” en Arcona, med kölskyddet Keel-Pro. För båtägaren innebar det inga kostnader eftersom försäkringsbolaget reducerar hela självrisken och ger 10 % i rabatt på försäkringen.
Detta hände under Gotland runt med en Arcona 430. Hur klarade sig båt och besättning? Besättningen klarade sig helskinnade. Vilken roll kölskyddet hade för besättningen ska sannolikt inte överskattas.
Båten togs upp på varv för besiktning. Det visade sig att hjärtstocken blev böjd beroende på grundets utbredning. Det fanns inga skador i övrigt vilket förvånade personalen på Arcona Yachts som besiktade båten. Efter några dagar var båten i sjön med ett fungerande roder. Det är inte svårt att lovprisa en båt som har sådan styrka att det klarar en grundstötning på så vis. Men tilläggas bör, hur hade det varit utan kölskydd?
Det finns nu två examensarbeten som beskriver nyttan av ett kölskydd. Sammanfattningsvis kan sägas att vid ca 5 knop med en 5-tons båt reduceras energin med ca 68 %. Vid högre fart och större deplacement minskar den reducerande kraften. Arcona är utrustat med ett något större skydd än i det beskrivna i examensarbetet. Att ange några matematiska uträkningar är inte lätt i det aktuella fallet men det kanske räcker med ett konstaterande att det blir svårt att segla ”sönder” en Arcona, med kölskyddet Keel-Pro. För båtägaren innebar det inga kostnader eftersom försäkringsbolaget reducerar hela självrisken och ger 10 % i rabatt på försäkringen.
Resultat av krocktest 2011
Även 2011 har några grundstötningar skett. En som framförallt bör nämnas är en 37 –fotare som gick på grund 2009. Den hade ett felaktigt monterat kölskydd eftersom den monterades ca 1 ½ dm ovanför kölspetsen. Naturligtvis tog grundstötningen där vilket resulterade i skador som kostade ca 120.000:-. Samma båt gick på grund igen men nu med ett korrekt monterat kölskydd. Den här gången tog smällen på kölskyddet. (Det var inte ägaren som orsakade grundstötningen). Jag kallades till Svinninge marina för att inspektera båten, tillsammans med ägaren. Vi kunde, till vår glädje inte finna den minsta spricka i laminat, in- eller utvändigt. Besiktningen tog ca 1 timme. De som orsakade grundstötningen beskrev det hela som man seglade på en wire som spändes. Av bilderna framgår det var smällen tog. Kölskyddets bottenfärg har helt försvunnit vid anslagspunkten. Den här händelsen visar tydligt nyttan av kölskyddet, samma båt men alltså inga skador med kölskyddet. Det är nu ca 180 båtar som har Keel-Pro och man har inte i något fall visat att det uppstår skador trots farter upp till ca 7 knop för en ca 7 tons segelbåt.
Resultat av krocktest 2009
Rolf Zachariassen skrev:
Hej Rolf Zachariassen här.
Jag hade en helsikkes tur. Var ute med en kompis som styrde och jag
lagade till mat. Det var totalbleke spå vi körde för motor. fart,6.8
knutar. Han gick fel om en hesikkes stor Isboj och upp på sten. Det blev
ett ordentligt tvärstopp -
Jag ringe en kompis som har ett varv en bit ifrån. Lyfte båten och
konsstaterade att SKYDDET SPRUCKT MEN BÅTEN HADE INGA SYNLIGA SPRICKOR
I VARKEN INNUTI ELLER UTANPÅ.
För att kunna segla vidare tvätta vi ställen för skyddet lossat med
azeton o limmade med alraldit. Satt en bult genom nedre hydralikhålet så
den inte fladdrade. O sjösatte båten. Hittade sedermera en liten
spricke i ett tvärskott just framför pentryt.
Återkommer med beställning på ny. Har du agenturen för Finland klar??
Zacca
Rolf Zacharassen
Hej Rolf Zachariassen här.
Jag hade en helsikkes tur. Var ute med en kompis som styrde och jag
lagade till mat. Det var totalbleke spå vi körde för motor. fart,6.8
knutar. Han gick fel om en hesikkes stor Isboj och upp på sten. Det blev
ett ordentligt tvärstopp -
Jag ringe en kompis som har ett varv en bit ifrån. Lyfte båten och
konsstaterade att SKYDDET SPRUCKT MEN BÅTEN HADE INGA SYNLIGA SPRICKOR
I VARKEN INNUTI ELLER UTANPÅ.
För att kunna segla vidare tvätta vi ställen för skyddet lossat med
azeton o limmade med alraldit. Satt en bult genom nedre hydralikhålet så
den inte fladdrade. O sjösatte båten. Hittade sedermera en liten
spricke i ett tvärskott just framför pentryt.
Återkommer med beställning på ny. Har du agenturen för Finland klar??
Zacca
Rolf Zacharassen
Svenska Kosters kommentar.
Om man har en fart på ca 6 knop och grundstöter med en Maxi 999 kan man med nära nog 100 % säkerhet säga att
en reparation runt ca 100.000 är en rimlig kostnad för att återställa båten. Bottenkonstruktionen är inte avsedd att ta
upp de laster vi talar om här.
Ägaren har dock hittat en mindre spricka i ett skott, efter grundstötningen. Jag har fått ytterligare mail av Zacca som säger att
det kan vara ett resultat av tidigare grundstötning. Grundstötningen skedde i den finländska skärgården.
Ägaren tror att han måste byta kölskyddet eftersom det spruckit. Det går alldeles utmärkt att limma till en materialkostnad
på ca 150 :-. Vi har haft kontakt om det.
De båtägare jag varit i kontakt med har inte några negativa synpunkter annat är att om man inte bottenmålar kölskyddet
kommer det i vissa fall bli beväxning vilket är farthindrande.
I övrigt finns inget att rapportera annat än att ca 100 båtar seglar med Svenska Kosters Keel-Pro.
Om man har en fart på ca 6 knop och grundstöter med en Maxi 999 kan man med nära nog 100 % säkerhet säga att
en reparation runt ca 100.000 är en rimlig kostnad för att återställa båten. Bottenkonstruktionen är inte avsedd att ta
upp de laster vi talar om här.
Ägaren har dock hittat en mindre spricka i ett skott, efter grundstötningen. Jag har fått ytterligare mail av Zacca som säger att
det kan vara ett resultat av tidigare grundstötning. Grundstötningen skedde i den finländska skärgården.
Ägaren tror att han måste byta kölskyddet eftersom det spruckit. Det går alldeles utmärkt att limma till en materialkostnad
på ca 150 :-. Vi har haft kontakt om det.
De båtägare jag varit i kontakt med har inte några negativa synpunkter annat är att om man inte bottenmålar kölskyddet
kommer det i vissa fall bli beväxning vilket är farthindrande.
I övrigt finns inget att rapportera annat än att ca 100 båtar seglar med Svenska Kosters Keel-Pro.
Krocktest 2008
Tidigare har jag ringt i stort sett samtliga båtägare för att stämma av resultatet av den gångna sommarens seglingar. Det har inte varit möjligt i samma utsträckning i år beroende på att ca 100 båtägare seglar med kölskyddet Keel-Pro. Naturligtvis har några gått på grund, en del ( 2 st) har fått skador men en del andra har klarat sig. Beträffande de som fått skador har naturligtvis det inte berott på att de monterat kölskydd. Här har orsaken varit att smällen tagit precis i underkant av skyddet. Därför ska monteringen i fortsättningen kompletteras med att skyddet dras ner ca en cm och spacklas ut undertill. Det innebär att den tjockaste delen förskjuts neråt varför skyddet förbättras avservärt. Det kommer från våren 2009 att finnas särskilda "gummivinklar" för att limma längst ner på kölens framkant
Några, bl a en Hanse 431, har grundstötts i ca 2-3 knop. Inga skador har rapporterats. Enligt den erfarenhet jag har, har det visat sig att tunga båtar kan få skador redan vid dessa låga farter.
En Arcona 400 har enligt varvet, grundstötts i förmodade 4-5 knop men även här har skadorna uteblivet vilket de kanske även har gjort utan skydd.
Ingen har spontant meddelat försämrade seglingsegenskaper eller annat som bör meddelas.
En återkoppling framöver bör ske genom försäkringsbolagens statistik, alltså de som fått grundstötningsskador anmäler skadan i samband med att reparation ska ske. Jag kommer att så snart som sådan statistik föreligger, rapportera det genom den här sidan.
Om ingen statistik redovisas/finns, kan man utgå från att grundstötningsskador undviks genom att använda Keel-Pro.
Några, bl a en Hanse 431, har grundstötts i ca 2-3 knop. Inga skador har rapporterats. Enligt den erfarenhet jag har, har det visat sig att tunga båtar kan få skador redan vid dessa låga farter.
En Arcona 400 har enligt varvet, grundstötts i förmodade 4-5 knop men även här har skadorna uteblivet vilket de kanske även har gjort utan skydd.
Ingen har spontant meddelat försämrade seglingsegenskaper eller annat som bör meddelas.
En återkoppling framöver bör ske genom försäkringsbolagens statistik, alltså de som fått grundstötningsskador anmäler skadan i samband med att reparation ska ske. Jag kommer att så snart som sådan statistik föreligger, rapportera det genom den här sidan.
Om ingen statistik redovisas/finns, kan man utgå från att grundstötningsskador undviks genom att använda Keel-Pro.
Krocktest 2007
Tidigare har jag ringt i stort sett samtliga båtägare för att stämma av resultatet av den gångna sommarens seglingar. Det har inte varit möjligt i samma utsträckning i år beroende på att ca 100 båtägare seglar med kölskyddet Keel-Pro. Naturligtvis har några gått på grund, en del ( 2 st) har fått skador men en del andra har klarat sig. Beträffande de som fått skador har naturligtvis det inte berott på att de monterat kölskydd. Här har orsaken varit att smällen tagit precis i underkant av skyddet. Därför ska monteringen i fortsättningen kompletteras med att skyddet dras ner ca en cm och spacklas ut undertill. Det innebär att den tjockaste delen förskjuts neråt varför skyddet förbättras avservärt. Det kommer från våren 2009 att finnas särskilda "gummivinklar" för att limma längst ner på kölens framkant
Några, bl a en Hanse 431, har grundstötts i ca 2-3 knop. Inga skador har rapporterats. Enligt den erfarenhet jag har, har det visat sig att tunga båtar kan få skador redan vid dessa låga farter.
En Arcona 400 har enligt varvet, grundstötts i förmodade 4-5 knop men även här har skadorna uteblivet vilket de kanske även har gjort utan skydd.
Ingen har spontant meddelat försämrade seglingsegenskaper eller annat som bör meddelas.
En återkoppling framöver bör ske genom försäkringsbolagens statistik, alltså de som fått grundstötningsskador anmäler skadan i samband med att reparation ska ske. Jag kommer att så snart som sådan statistik föreligger, rapportera det genom den här sidan.
Om ingen statistik redovisas/finns, kan man utgå från att grundstötningsskador undviks genom att använda Keel-Pro.
Några, bl a en Hanse 431, har grundstötts i ca 2-3 knop. Inga skador har rapporterats. Enligt den erfarenhet jag har, har det visat sig att tunga båtar kan få skador redan vid dessa låga farter.
En Arcona 400 har enligt varvet, grundstötts i förmodade 4-5 knop men även här har skadorna uteblivet vilket de kanske även har gjort utan skydd.
Ingen har spontant meddelat försämrade seglingsegenskaper eller annat som bör meddelas.
En återkoppling framöver bör ske genom försäkringsbolagens statistik, alltså de som fått grundstötningsskador anmäler skadan i samband med att reparation ska ske. Jag kommer att så snart som sådan statistik föreligger, rapportera det genom den här sidan.
Om ingen statistik redovisas/finns, kan man utgå från att grundstötningsskador undviks genom att använda Keel-Pro.
Krocktest 2006
Resultat av 2006 års segling med kölskyddet. Två grundstötningar.
Jag har ringt till de båtägare som monterade kölskyddet inför segelsäsongen 2006.
De frågor jag ställt var:
Har du märkt av några försämrade segelegenskaper?
Har du gått på grund?
Om ja, vid vilken fart?
Var det en "direktträff” ?
Har du fått skador på kölskyddet?
Det är två båtägare som grundstött med sina båtar. Den ena var en Maxi 108 i ca 4 knop. Ägaren har inte sett några skador på båten och ej heller på kölskyddet. Dock så har spacklingen släppt så det måste åtgärdas. Kollisionen/grundstötningen var i stort sett en direktträff. Den var trots detta ”mjuk” och upplevdes inte som dramatisk. Ägaren upplever heller ingen skillnad på seglingsegenskaperna jämfört med tidigare. Han känner sig säkrare när han seglar.
Den andra båten var en Omega 36 som gick på ”klockrent” som ägaren sade. Kollisionen med grundet innebar att båten studsade, mjukt, upp på grundet och blev stående. Han fick hjälp med att bogseras av, akterut. Trots denna omilda behandling blev den inga skador på kölskyddet. Båten har undersökts och det finns inga skador efter grundstötningen som uppskattades mellan 4-5 knop. Ägaren upplever att båten seglar bättre denna säsong, förmodligen därför att han har en ny rigg. Alltså, ingen försämring av segelegenskaperna.
Han anser att ”investeringen i kölskyddet är redan betald”.
Det är nu tre båtar som grundstötts med kölskyddet. Den första grundstötningen ägde rum år 2005 med en Albin Stratos i ca 5 knop. Ägaren har själv berättat om den händelsen under rubriken ”Resultat av krocktest 2005”. Urvalet är litet men entydigt. Tre grundstötningar och inga skador på båt men i första fallet en mindre skada på kölskyddet.
De båtägare som beskrivits ovan får kontaktas om du som läser detta har några frågor. Maila intresse till mig.
Jag har ringt till de båtägare som monterade kölskyddet inför segelsäsongen 2006.
De frågor jag ställt var:
Har du märkt av några försämrade segelegenskaper?
Har du gått på grund?
Om ja, vid vilken fart?
Var det en "direktträff” ?
Har du fått skador på kölskyddet?
Det är två båtägare som grundstött med sina båtar. Den ena var en Maxi 108 i ca 4 knop. Ägaren har inte sett några skador på båten och ej heller på kölskyddet. Dock så har spacklingen släppt så det måste åtgärdas. Kollisionen/grundstötningen var i stort sett en direktträff. Den var trots detta ”mjuk” och upplevdes inte som dramatisk. Ägaren upplever heller ingen skillnad på seglingsegenskaperna jämfört med tidigare. Han känner sig säkrare när han seglar.
Den andra båten var en Omega 36 som gick på ”klockrent” som ägaren sade. Kollisionen med grundet innebar att båten studsade, mjukt, upp på grundet och blev stående. Han fick hjälp med att bogseras av, akterut. Trots denna omilda behandling blev den inga skador på kölskyddet. Båten har undersökts och det finns inga skador efter grundstötningen som uppskattades mellan 4-5 knop. Ägaren upplever att båten seglar bättre denna säsong, förmodligen därför att han har en ny rigg. Alltså, ingen försämring av segelegenskaperna.
Han anser att ”investeringen i kölskyddet är redan betald”.
Det är nu tre båtar som grundstötts med kölskyddet. Den första grundstötningen ägde rum år 2005 med en Albin Stratos i ca 5 knop. Ägaren har själv berättat om den händelsen under rubriken ”Resultat av krocktest 2005”. Urvalet är litet men entydigt. Tre grundstötningar och inga skador på båt men i första fallet en mindre skada på kölskyddet.
De båtägare som beskrivits ovan får kontaktas om du som läser detta har några frågor. Maila intresse till mig.
Krocktest 2005
Kölskyddet som skonar
Alla har vi varit med om det. Åtminstone vi som har segelbåt. Man glider i ett par knops fart sakta in i den tilltänkta nattviken. Stilla vatten, åtskilliga båtar redan på plats. Hela besättningen spanar efter en lämplig plats vid klipporna. PANG! Ljudet ekar över hela viken, samtliga personer i samtliga båtar stirrar. Skepparen svär över den bortglömda undervattensstenen som tydligt syns i sjökortet mitt i viken. Hela besättningens puls går på högvarv, någon börjar gråta av förskräckelse. En mardröm för de flesta av oss.
Sommaren 2005 provade jag Svenska Kosters kölskydd. En farhåga var naturligtvis att seglingsegenskaperna på något sätt skulle påverkas. Detta har jag inte alls upplevt. Nu är jag ingen kappseglare, men med 40 års erfarenhet av semestersegling varav 7 i denna båt borde jag ha märkt om det var något påtagligt. Däremot märks en påtaglig skillnad vid grundkänning. Den där lilla retliga grundkänningen som gärna blir då man försiktigt smyger sig in mot någon klippa märks inte alls. Båten bara stannar. Fullständigt odramatiskt och omärkligt för grannarna. Men vi har också testat skyddet lite hårdare.
Båten i det här fallet är en Albin Stratus av 1982 år modell. En relativt stor segelbåt på 10,75 m och närmare 6 ton med semesterpackning och allt.
Första gången vid Degerby, Åland. Vi hade en besvärlig losskastning med hård sidvind och landgrunning på läsidan så vi smet ut nära bojarna med påföljd att vi förmodligen gick på bojstenen?! Ingen hög fart men tillräckligt för att jag som stod på fördäck fick ta ett par steg åt sidan för att inte ramla. Inget Pang, inget skrammel i riggen, ej heller i porslinsskåpet.
Andra gången kunde det gått riktigt illa. Efter ett par timmars motorgång i bleke hade jag somnat till och höll på att gå på fel sida om en prick norr om Houtskär i Finland. Precis när jag svängde upp mot pricken gick vi på – i 5 knop. Efter 3-4 studsar och en del krängande hade vi hoppat över grynnan och kunde fortsätta färden. Inte heller denna gång blev det något öronbedövande Pang, inget skrammel i riggen eller liknande. Bara en ganska dämpad duns. Besättningens upplevelse av det hela var egentligen inte värre än om jag kört över ett fartgupp i lite för hög fart.
Efter upptagning har båten inspekterats av Svenska Koster dels med avseende på skador på skyddet men naturligtvis också med avseende på skador på kölinfästning m.m. Inga skador har kunnat konstaterats varken på köl eller skrov.
Svenska Kosters kölskydd har främst tagits fram för att skona kölinfästningen vid riktigt kraftiga grundstötningar, vilket det uppenbarligen gör. Men det har definitivt en mer högfrekvent funktion som just kofångare i samband med att man söker sig längst in i viken. I vanliga fall leder även en ganska lätt grundkänning till en nästa öronbedövande smäll som kan ge vem som helst en hjärtattack. Men skyddet dämpar och det blir bara en duns helt utan dramatiska resonanser i skrovet.
"Skepparen på S/Y Natica"
Alla har vi varit med om det. Åtminstone vi som har segelbåt. Man glider i ett par knops fart sakta in i den tilltänkta nattviken. Stilla vatten, åtskilliga båtar redan på plats. Hela besättningen spanar efter en lämplig plats vid klipporna. PANG! Ljudet ekar över hela viken, samtliga personer i samtliga båtar stirrar. Skepparen svär över den bortglömda undervattensstenen som tydligt syns i sjökortet mitt i viken. Hela besättningens puls går på högvarv, någon börjar gråta av förskräckelse. En mardröm för de flesta av oss.
Sommaren 2005 provade jag Svenska Kosters kölskydd. En farhåga var naturligtvis att seglingsegenskaperna på något sätt skulle påverkas. Detta har jag inte alls upplevt. Nu är jag ingen kappseglare, men med 40 års erfarenhet av semestersegling varav 7 i denna båt borde jag ha märkt om det var något påtagligt. Däremot märks en påtaglig skillnad vid grundkänning. Den där lilla retliga grundkänningen som gärna blir då man försiktigt smyger sig in mot någon klippa märks inte alls. Båten bara stannar. Fullständigt odramatiskt och omärkligt för grannarna. Men vi har också testat skyddet lite hårdare.
Båten i det här fallet är en Albin Stratus av 1982 år modell. En relativt stor segelbåt på 10,75 m och närmare 6 ton med semesterpackning och allt.
Första gången vid Degerby, Åland. Vi hade en besvärlig losskastning med hård sidvind och landgrunning på läsidan så vi smet ut nära bojarna med påföljd att vi förmodligen gick på bojstenen?! Ingen hög fart men tillräckligt för att jag som stod på fördäck fick ta ett par steg åt sidan för att inte ramla. Inget Pang, inget skrammel i riggen, ej heller i porslinsskåpet.
Andra gången kunde det gått riktigt illa. Efter ett par timmars motorgång i bleke hade jag somnat till och höll på att gå på fel sida om en prick norr om Houtskär i Finland. Precis när jag svängde upp mot pricken gick vi på – i 5 knop. Efter 3-4 studsar och en del krängande hade vi hoppat över grynnan och kunde fortsätta färden. Inte heller denna gång blev det något öronbedövande Pang, inget skrammel i riggen eller liknande. Bara en ganska dämpad duns. Besättningens upplevelse av det hela var egentligen inte värre än om jag kört över ett fartgupp i lite för hög fart.
Efter upptagning har båten inspekterats av Svenska Koster dels med avseende på skador på skyddet men naturligtvis också med avseende på skador på kölinfästning m.m. Inga skador har kunnat konstaterats varken på köl eller skrov.
Svenska Kosters kölskydd har främst tagits fram för att skona kölinfästningen vid riktigt kraftiga grundstötningar, vilket det uppenbarligen gör. Men det har definitivt en mer högfrekvent funktion som just kofångare i samband med att man söker sig längst in i viken. I vanliga fall leder även en ganska lätt grundkänning till en nästa öronbedövande smäll som kan ge vem som helst en hjärtattack. Men skyddet dämpar och det blir bara en duns helt utan dramatiska resonanser i skrovet.
"Skepparen på S/Y Natica"
Krockprov med kölskydd
En ofrivillig grundstötning med kölskyddet har skett i sommar varför en redovisning av detta följer:
Segelbåten, en Albin Stratus gick på grund i ca 5 knop. Båtens deplacement uppskattas till ca 6,5 ton. Händelseförloppet, enligt ägaren, var att först gick båten på grund vilket kändes som en rejäl stöt. Båten stannade inte upp utan studsade tre-fyra gånger för att sedan vara över grundet.
Jag besiktigade båten den 16 september och tog ett flertal bilder. Det kan konstateras att båten hade skador inuti vid en bottenstock akter om motorn, i höjd med navigationsbordet. Det fanns också en nedtryckning av mastbalken, framför motorn. Enligt ägaren så var skadan på bottenstocken sedan tidigare. Området runt mastbalken som var lite nedtryckt fanns också tidigare vilket en dålig reparation tydde på. ( Enligt ägaren slackar riggen lite efter sjösättning varför efterjustering alltid sker). Det fanns inga sprickor runt kölbultar, ej heller på ovansidan av kölen, mot bottenstockarna, utan skadan akter om motorn var ca 3 dm upp.
Utvändigt, i slaget ovanför kölen fanns inga sprickor, inte heller framför respektive bakom kölen. Kraftiga grundstötningar, vilket detta tyder på, brukar oftast ge någon form av brottanvisningar.
Bilder på båten och kölskyddet publiceras. Man kan se att smällen tog lite snett framifrån, på styrbords sida. Kölskyddet släppte i nederkant på denna sida på en längd av ca 10 cm men bara 4-5 inåt-framåt. Det gick sönder lite av den vassa stenen. På den andra sidan släppte kölskyddet bara några centimeter. Det lossnade aldrig och hålrummet var intakt.
Detta är nu enkelt att reparera. Efter rengöring, torkning samt primning kan det limmas med Bostiklimmet igen. Kostnad för en tub a´ca 150:-. Arbetstid mindre än 20 minuter.
En annan iakttagelse är att det inte fanns någon beväxning på kölskyddet. I hålen till hålrummet fanns några snäckor men de blir inte gamla vid en grundstötning.
Att ovanstående är helt med sanningen överensstämmande intygar
Torbjörn Eriksson
Konstruktör av kölskyddet
Besiktningsman
Övrigt: En riktig montering skall göra kölskyddet mer anpassat till kölen än ovanstående men det var omöjligt i våras p g a stark kyla ända in i maj. Sjösättningstiden var bestämd. Fortsatt arbete ska, enligt ägaren, ske innan nästa sjösättning. Det som saknas är alltså spackling och slipning.
<< Se nedan ! >>
En ofrivillig grundstötning med kölskyddet har skett i sommar varför en redovisning av detta följer:
Segelbåten, en Albin Stratus gick på grund i ca 5 knop. Båtens deplacement uppskattas till ca 6,5 ton. Händelseförloppet, enligt ägaren, var att först gick båten på grund vilket kändes som en rejäl stöt. Båten stannade inte upp utan studsade tre-fyra gånger för att sedan vara över grundet.
Jag besiktigade båten den 16 september och tog ett flertal bilder. Det kan konstateras att båten hade skador inuti vid en bottenstock akter om motorn, i höjd med navigationsbordet. Det fanns också en nedtryckning av mastbalken, framför motorn. Enligt ägaren så var skadan på bottenstocken sedan tidigare. Området runt mastbalken som var lite nedtryckt fanns också tidigare vilket en dålig reparation tydde på. ( Enligt ägaren slackar riggen lite efter sjösättning varför efterjustering alltid sker). Det fanns inga sprickor runt kölbultar, ej heller på ovansidan av kölen, mot bottenstockarna, utan skadan akter om motorn var ca 3 dm upp.
Utvändigt, i slaget ovanför kölen fanns inga sprickor, inte heller framför respektive bakom kölen. Kraftiga grundstötningar, vilket detta tyder på, brukar oftast ge någon form av brottanvisningar.
Bilder på båten och kölskyddet publiceras. Man kan se att smällen tog lite snett framifrån, på styrbords sida. Kölskyddet släppte i nederkant på denna sida på en längd av ca 10 cm men bara 4-5 inåt-framåt. Det gick sönder lite av den vassa stenen. På den andra sidan släppte kölskyddet bara några centimeter. Det lossnade aldrig och hålrummet var intakt.
Detta är nu enkelt att reparera. Efter rengöring, torkning samt primning kan det limmas med Bostiklimmet igen. Kostnad för en tub a´ca 150:-. Arbetstid mindre än 20 minuter.
En annan iakttagelse är att det inte fanns någon beväxning på kölskyddet. I hålen till hålrummet fanns några snäckor men de blir inte gamla vid en grundstötning.
Att ovanstående är helt med sanningen överensstämmande intygar
Torbjörn Eriksson
Konstruktör av kölskyddet
Besiktningsman
Övrigt: En riktig montering skall göra kölskyddet mer anpassat till kölen än ovanstående men det var omöjligt i våras p g a stark kyla ända in i maj. Sjösättningstiden var bestämd. Fortsatt arbete ska, enligt ägaren, ske innan nästa sjösättning. Det som saknas är alltså spackling och slipning.
<< Se nedan ! >>
